29. VÅR FÖRSTA RESA

VALPARNA:
NU är det äntligen vår tur att få säga nåt här på sidan. Vi har ju faktiskt uppnått myndighetsåldern 7 veckor...
Jo, nu ska vi berätta att vi varit på vår allra första resa. Och det var inte vilken resa som helst. Inte utanför staketet eller till Hara (grannbyn) utan till självaste storstaden STOCKHOLM. I två dagar. Mamma Viviane hade ett uppdrag söderut och då var vi ju tvungna hänga med.

Så en morgon blev vi väckta extra tidigt. LUDDE (vår "storebror") och hans sambo LISA kom ut tidigt hit och det var spring och packning och rop och väldigt mycket rörelse. Klart vi undrade vad som var på gång. Sedan blev vi alla upplyfta ganska högt i ett mjukt och ombonat utrymme. Mamma Doris fick egen kupe tillsammans med människorna. Pappa Sune fick vara hemma med farbror Bengt.

Plötsligt började något brumma och surra högt. Inte nog med det, när man försökte ställa sig upp eller gå så ramlade man bara omkull. Lite läskigt var det allt i början och några av oss blev illamående och kräktes. (Vägen till Hara är inte den bästa, hörde vi nån sa...) Efter en liten stund somnade vi, lika bra, ingen idé att försöka sig på något spring och lek.

Sedan när vi sovit ett par timmar så slutade plötsligt brummandet. Vi fick komma ut till den mest underbara plats vi sett. Så fantastiskt härlig! Det var skog, mysiga små stigar, vattenpölar, snö, is och solen sken. Oj, vad roligt det var. Vi sprang och sprang, busade och sniffade. Maten vi serverades hade vi inte riktigt tid att äta för det det fanns ju så mycket att upptäcka.
Och så fortsatte det. Vi fick se många nya platser och känna många nya lukter. Vi fick maten serverad på många olika slags ställen, t o m i ett parkeringsgarage! Vi mötte och träffade massor av snälla människor som vi fick hälsa på. Vi mötte hundar som vi var så nyfikna på men dem fick vi ledsamt nog inte leka med.

Vi måste berätta att vi fick nåt som heter halsband på oss när vi skulle ut och som killade och kliade. De åkte av hela tiden, till slut slapp vi dom. Och du skulle ha sett när vi vid ett tillfälle skulle gå i koppel. Jo, du hörde rätt! 8 busiga vappsar i koppel! Vilken optimist trodde att det skulle funka? Nåt vi aldrig gjort förut....oj,oj,oj. Vilken cirkus! Varför ska man gå i koppel när man kan gå utan? Men vi gjorde bara ett försök oxå.

Den braiga kameran blev kvar hemma, men nog syns det väl att det är vi ändå...Kom ihåg att klicka på bilden så blir den större.























Biggles kryper fram under bordet









I Huddinge träffade vi KATARINA och MARIINA.




















Kyrkparken i Huddinge

















Hemresa













Nosarbete













Vad gör du mamma?

















Tare lugnt morsan, vi hinner inte med...













Vilken racingbana













Snyggbrorsan Biggles funderar på nästa bus














Hobbe, Mimmi och Flash.
Vi är alltid hungriga!













Voff, voff! Var är vi?













HEMMA IGEN:
När vi kommit hem fick vi bada av oss resdammet i solskenet på gården. Först ut var Hobbe. Vi andra väntade ivirigt på vår tur....